Det var det där med livet...
... att det liksom passerar och man inte riktigt hinner med. Jag mår bra, jag äter LCHF största delen av tiden, efter utmaningen (fyra veckor lång) hade jag tappat från 84,9 kg till lite drygt 80,5 kg. Hann knappt träna, och knappt äta (var dock strikt när jag väl åt). Har bara varit helt uppe i flytten med jobbet, och när jag är så stressad är jag inte hungrig, och när jag stressar åker kortisolet upp och jag tappar knappt alls... de sista tre veckorna var det bara något hekto per vecka.
Nu är det fullt ös fram tills vi ska åka till Thailand, vågen stod imorse på 79,8 kg så jag rör mig ju neråt iallafall! Skynda långsamt!
Dock ska jag säga att jag är grymt less på att hela tiden "tumma" på 80-kilosgränsen, vill verkligen vara närmare 70 kg nu. Men, allt sitter ju i mig själv och det vet jag.
Väldigt svamligt inlägg men ni vet att jag tittar in här när jag har tid och lust.
Puss på er ♥

Kommentarer
Postat av: Sofia
Grym du är! Önskar att jag också missade att äta ibland :P när åker du till Thailand??? Puuussss
Svar:
Sofia
Postat av: nina
Fasiken så duktig du är!!
Går själv på lchf sen maj tillbaka, men står nu still och har gjort det ett antal veckor. Kryper i skinnet! Så roligt när man hittar unga bloggare som går på lchf!!
Trackback